Elbristen är inte problemet – priskonstruktionen är

Veckans tankar från Threads – kollektivavtal, energipolitik och det öppna nätet

Den här veckan har det hänt mycket på Threads. Jag har skrivit om allt från kollektivavtalets grundläggande funktion till energipolitikens låsningar, demokratins kompromisser och varför internet gick från frigörande verktyg till övervakningsmaskin.

KOLLEKTIVAVTALETS DAG – 15 INLÄGG PÅ 15 DAGAR

Jag startade en serie inför Kollektivavtalets dag den 17 mars. Målet är enkelt: att fler ska förstå vad ett kollektivavtal faktiskt är – och varför det spelar roll.

Dag ett handlade om att hitta sitt avtal. Det finns hundratals avtal i Sverige, ett för varje bransch. Vet du vilket som gäller på din arbetsplats?

Dag två förklarade grunderna. Ett kollektivavtal reglerar minsta lön, övertid och föräldratillägg. Men det existerar bara om arbetsgivaren har skrivit på – och många väljer att inte göra det. Utan underskrift gäller bara lagen, som ofta ger ett svagare skydd.

LÖNEGOLVET OCH FACKENS OSYNLIGA ARBETE

Elräkningen syns och känns. Facket syns inte och känns inte – förrän det slutar fungera. Då kan det vara för sent.

Lönegolvet är en ren facklig fråga. Det rör den svenska modellens grundprincip om att löner sätts av parterna, inte staten. LO stödde det. Men nu är det svårt för dem att driva frågan om vad de satte i rörelse långsiktigt. Fackens viktigaste segrar är osynliga när de håller – och det är just därför de behöver försvaras aktivt.

ENERGIPOLITIKEN – BRIST PÅ MOD, INTE KUNSKAP

Det här blev veckans mest engagerande diskussion.

Vid riksdagens frågestund den 19 februari var alla partier överens om att elpriserna slår hårt mot svenska hushåll. Men lösningarna? Totalt kaos. Regeringen pekar på ny kärnkraft om 15–20 år. Vänsterpartiet vill stänga exportkablar. Övriga skyller på vädret och varandra.

Någon i diskussionen påpekade att Sverige faktiskt nettoexporterar el just nu och att det inte finns någon elbrist. Sant – men det är inte vad diskussionen handlar om. Vi kan exportera gigawatt och ändå betala europeiska gaspriser för vår vattenkraft. Det är marginalprissystemet – den dyraste källan i drift sätter priset för all el, oavsett om vi exporterar eller importerar. Elbristen är inte problemet. Priskonstruktionen är.

Flera i tråden lyfte hur avregleringen 1996 formade systemet vi har idag, och varför det är så svårt att ändra när alla aktörer anpassat sig till spelreglerna. Hela förutsättningarna kräver att vi är sammankopplade med Europa, och det ställer krav på samordning bortom vad en enskild regering kan lösa på kort sikt.

Lösningen kräver tre saker parallellt: politisk konsensus om kärnkraftsfinansiering, EU-reform av marginalprissystemet, och att inga val på vägen river upp besluten. Det är en 30–40-årsresa – och den måste börja nu. Att svaren fortfarande saknas är inte brist på kunskap. Det är brist på politiskt mod.

DEMOKRATI OCH KOMPROMISSERNAS PRIS

Varför förvånas vi varje gång ett parti i en koalitionsregering ”viker ner sig”? I ett land som Sverige, där ingen har egen majoritet, är politik byteshandel. Man köper sin politik genom att köpa de andras.

Alternativet är en politisk cirkus – titta på USA, där riktningen kan kastas om beroende på hur en person mår en given dag. De flesta av oss uppskattar förutsägbarhet framför den sortens kaos.

VEM ÄGER NÄTET?

Grundtanken med internet var öppenhet och decentralisering – email, IRC, HTML, allt designat så att ingen skulle äga eller kontrollera det. Sen upptäckte man att det gick att tjäna pengar, och plötsligt var det mer lönsamt att stänga in folk i silos och sälja deras uppmärksamhet.

MIN DIGITALA VARDAG – OCH EN LEVANDE DISKUSSION

Inlägget om min setup – Debian Linux, Firefox, Startpage, LibreOffice, Obsidian och ProtonMail via Thunderbird – väckte oväntat stor respons. Över 20 gilla-markeringar och 26 kommentarer.

Det visade sig att många redan är på liknande resa. Flera kör liknande kombinationer av Linux-distros, europeiska e-posttjänster och integritetsfokuserade webbläsare. Vivaldi lyftes som ett starkt alternativ till Firefox – det är en europeisk webbläsare och värd att hålla koll på. Någon berättade att de nyss bytt från Gmail till Proton.

Mitt tips: skaffa en egen domän när du ändå håller på – då slipper du göra om det vid framtida byten.

Thunderbird dök upp i diskussionen också, bland annat i samband med att version 148 släpptes med förbättrad tillgänglighet. Någon tog upp att Firefox tagit bort policy-texter om dataskydd i sina senaste commits.

Min syn: det finns ingen perfekt webbläsare, men Firefox har byggt in AI Controls i Nightly – där man aktivt kan blockera AI-förbättringar och välja on-device AI – och chatboten i sidopanelen är blockerad som standard. Mer transparens än de flesta erbjuder.

UKRAINA – TRE ÅR AV MOTSTÅND

Den 24 februari var det tre år sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion av Ukraina. Tre år av krig, förstörelse och ett folk som vägrar ge upp.

Vårt stöd till Ukraina får inte vika en tum – inte nu, inte när trycket ökar och vissa i väst börjar tveka. Det är precis i det här läget som det är viktigast att stå fast.

Slava Ukraini!