💡 Integritet ska inte vara en lyx

Nyligen införde Schibsted ett nytt abonnemang: din prenumeration kostar mer, men du slipper bli spårad.

Det fick mig att börja fundera. När internet en gång började byggas upp var det med öppna standarder – information skulle vara öppen.

I dag betalar vi för den öppna informationen med vår data: vad du gillar, tycker och känner.

🌐 Ett internet som förändrats

Det var nog främst när diskussionen kring AI inlärning började som något skavde på riktigt. Hur ska författare och kompositörer få betalt när AI använder och sprider deras innehåll? Samtidigt ser vi hur filterbubblor växer fram – där vi matas med mer av det vi redan tycker, snarare än att utmanas.

Plötsligt handlar det inte bara om annonser eller betalväggar. Det handlar om vem som äger informationen – och vem som tjänar på den.

🤖 AI och ägandet av information

Vi har hamnat i ett läge där integritet blivit något du kan köpa dig till. Har du råd slipper du bli spårad. Har du inte råd betalar du med din data.

Det är en farlig utveckling.

Integritet borde inte vara en premiumfunktion.

💡 En annan väg framåt

Jag tror på en annan väg.

En open source-inspirerad modell: betala vad du tycker att det är värt.

Jag tror att människor mer än gärna betalar för bra journalistik. Problemet i dag är inte viljan att betala – det är förtroendet.

Dagens tidningars hemsidor har blivit så breda för att passa alla, att de ibland tappar riktning. I stället för att fråga:

• Vad är vår målgrupp?
• Vilka vill vi nå?

… försöker man nå alla.

Och när allt ska passa alla, blir det ofta svagare för var och en.

⚖️ Vilket internet vill vi ha?

Tänk om vi vänder på det.

Mindre fokus på maximal räckvidd.
Mer fokus på tydlig riktning.

Mindre spårning.
Mer förtroende.

Mindre “gratis mot data”.
Mer “värde mot betalning”.

Frågan är inte om vi är beredda att betala.

Frågan är:
vilket internet vill vi egentligen ha?