Vad är egentligen meningen med facket?

Vad är egentligen meningen med facket? Det är en fråga som förtjänar ett ärligt svar. Den har följt mig genom mina 14 år som skyddsombud, under vilka jag främst har arbetat med arbetsmiljöfrågor. Idag har jag inga fackliga uppdrag, utan har istället valt att arbeta med politisk opinionsbildning. Men grundfrågan kvarstår: Varför finns vi, och varför räcker det inte med att bara fokusera på det som händer ute på arbetsplatserna?

Från skyddsombud till opinionsbildare

Fackförbundens politiska arbete väcker ofta debatt. Många frågar sig varför vi inte bara håller oss till att arbeta med medlemmarnas frågor lokalt på arbetsplatsen. Det som också skapar diskussion är vår koppling till ett specifikt parti och det faktum att vi bidrar med ekonomiskt stöd dit.

Att jag idag fokuserar på politisk opinion beror på att jag vill arbeta med de värderingar som styr oss. Jag ställer mig frågan: Vad är det som formar våra värderingar? För mig är det avgörande hur vi väljer att bygga samhället, eftersom de politiska besluten sätter ramarna för vår vardag. Man kan säga att politikerna bygger huset, medan vi i facket inreder det genom våra avtal.

Historien bakom partikopplingen

Men för att förstå varför det ser ut så måste vi blicka bakåt. Det var faktiskt vi inom fackföreningsrörelsen som en gång i tiden bildade Socialdemokraterna. Vi insåg tidigt att det inte räckte med att bara kämpa på fabriksgolvet; vi behövde en politisk röst som kunde driva våra frågor i riksdagen och omvandla våra krav till lag.

Idag har samhället och debatten förändrats, och många frågar sig varför facket automatiskt räknas till vänster. Är vi vänster, höger eller kanske mitten? Svaret ligger kanske inte i partipolitiska etiketter, utan i vilka vi företräder. Vi är arbetarnas röst, och vår kompass styrs av de behov vi ser ute på arbetsplatserna varje dag.

Utmaningen: Individualism eller kollektivet?

Men vi måste också våga fråga oss: Har vi blivit mer av individualister? Har vi gått från en tid där gruppen var allt, till att det nu främst är ”jaget” och de egna rättigheterna som står i fokus?

Det här är något som fackföreningsrörelsen behöver fundera på på djupet. Behöver vi ändra vårt arbetssätt för att möta den moderna människan, eller behöver vi bli mycket bättre på att förklara varför gruppen faktiskt är individens bästa skydd? Ser vi facket som en tjänst vi köper för att bevaka våra individuella intressen, eller som en gemenskap vi bygger tillsammans?

Trygghet är mer än bara god arbetsmiljö

Fackets värderingar kanske inte är det första man tänker på när man blir medlem. Det är nog snarare önskan om att någon ska hålla koll på ens rättigheter och förhandla om lönen. Men ett fackförbund är en rörelse, där varje medlems engagemang skapar kraften. Därför behöver vi gemensamma värderingar att samlas kring.

När du tänker på ordet trygghet, tänker du då bara på att arbetsplatsen ska vara säker? Eller räknar du även in tryggheten i ditt bostadsområde? För en arbetare hänger dessa saker ihop – oron för otrygghet i hemmet tar man med sig till jobbet, och tvärtom.

Det som förenar oss är att vi är arbetare. Om vi inte bara tänker på hur vi gör den egna arbetsplatsen bättre, utan även på hur vi vill att samhället ska vara för att det ska passa en arbetare, blir vi ännu starkare. Det är, i slutändan, det som är meningen med facket.