Svar till Max Hjelm: Verkligheten kräver balans, inte mer storstadsfokus

I en nyligen publicerad ledare i DN argumenterar Max Hjelm för att svensk politik behöver mer, inte mindre, storstadsfokus. Han menar bland annat att Stockholm måste bli ”roligare” att leva i. Men för oss som lever utanför tullarna väcker det en viktig fråga: Har man inte blivit hemmablind för vad man faktiskt redan har?

En vardag som kräver bil

Sanningen är att det i stora delar av landet fortfarande krävs att du har bil för att överhuvudtaget kunna bo och verka. Det handlar inte om bekvämlighet, utan om ren överlevnad. När det politiska fokuset hamnar på storstädernas tunnelbanenät glöms de grundläggande behoven på landsbygden bort.

De mindre orterna skulle vara överlyckliga om de hade ens en procent av Stockholms utbud och resurser. På landsbygden är kvällarna ofta helt tysta – inte bara för att folk sover, utan för att tåg och bussar går för sällan för att man ska kunna ta sig till en lite större ort. När sista bussen hem går tidigt på kvällen skärs möjligheterna till ett socialt liv av vid fotknölarna. Att pizzerior och lokala affärer stänger redan klockan 21 ger förvisso en god nattsömn, men det är också ett tecken på ett sviktande serviceunderlag som gör det svårt att locka nya invånare.

Infrastruktur för hela Sverige

Det är inte bara en känsla att landsbygden prioriteras bort i budgetarna. Sydsvenska Handelskammarens rapporter visar svart på vitt hur staten systematiskt prioriterar Stockholm och Göteborg när det gäller infrastruktur. Men Sverige slutar inte där. Vi har en enorm del av landet som sträcker sig långt norr om Stockholm – en region där den nya gröna industrin just nu växer fram och bär en stor del av Sveriges framtida välstånd.

Det är provocerande att läsa om behovet av en ”roligare” stadsmiljö samtidigt som vägar och järnvägar i norr och i inlandet tillåts förfalla så pass mycket att hastigheter sänks och tåg ställs in. Det är företag i hela landet som skapar det välstånd som Stockholm sedan lever på. Om vi fortsätter att satsa lejonparten av resurserna på huvudstaden riskerar vi att strypa den livsnödvändiga tillväxt som sker utanför storstadsregionerna.

Inte mot Stockholm – men för likvärdiga villkor

Jag vill vara tydlig: jag är inte emot Stockholm. Sveriges huvudstad är viktig, men hela landet behöver samma grundläggande förutsättningar för att kunna locka till sig företag och få dem att vilja stanna kvar.

De mindre städerna behöver likvärdiga villkor. Det handlar om:

• Ett fungerande vägnät där underhåll prioriteras före prestigeprojekt.
• En pålitlig kollektivtrafik som gör det möjligt att leva ett socialt liv även efter kontorstid.
• Digital infrastruktur som säkerställer att man kan driva företag oavsett geografisk plats.

Om vi vill ha ett Sverige som håller ihop kan vi inte öka klyftorna genom ännu mer storstadsfokus. Vi behöver en politik som ser potentialen i hela landet, inte bara där tunnelbanan går.